Jag var först i Götalundens kyrka, där jag särskilt gladdes över kyrkkaffet, med dess liv och rörelse. Vi var över 30 pers i alla åldrar mellan 1 och 89. Underbart! Det känns som att de förhoppningar vi hade när vi började med söndagligt kyrkkaffe för 1 drygt år sedan infriats med råge. Fler kommer och stannar längre.
På kvällens mässa i Upphärad med kör och ensemble till mässmusik av Piret Rips hade jag njutit outsägligt, om det inte varit för två sjövilda barn i min famn... Jag fick gå ut ett antal gånger - för att lugna dem och läsa bok, pussla, måla m m - och lovade mig själv heligt och dyrt att vänta minst två år innan jag tar med dem på en kvällsgudstjänst igen.
Men vackert var det, det uppfattade jag, och tre eller fyra duklag till nattvarden. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar