Vad har nu detta med diakoneriet att göra, kan man undra. Ganska mycket faktiskt. Jag inser det mer och mer. Det är ju inte precis mitt uppdrag i församlingen, att leda jympa, men beröringspunkter finns det gott om. Dels ligger jympa-lokalen i Götalundens församling, där jag arbetar. Dels träffar man på dagtid flera av dem man också möter i församlingen. Dessutom är föreningen ett strålande exempel på en ideell förening med gott om frivilligarbetare.
Det är rörande hur väl man tar hand om sina funktionärer. Ikväll när jag undertecknat avtalet satt jag en hel timme med mina två faddrar, enbart för att få ställa frågor och etablera kontakt. De hade alltså tagit sig dit i regnet, för min skull, för att förmedla att de finns där för mig hela tiden och ska hjälpa mig och lotsa mig ända fram till diplomeringen i augusti. Är det inte gripande? Det är något att se och lära av, det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar